Roboten Ernst har gjort succé i Trelleborg och är på väg att göra sitt intåg i Varberg och Falkenberg.
Det handlar om digitalisering av försörjningsstödsfunktionen. Något socialtjänsten i Varberg aldrig förstått sig på. De har telefontid 9-10 och mailar man dyker det upp ett autosvar där de är på kurs, har semester, vabbar, är sjuka och återkommer när de är där.
Det är du som har alla skyldigheter de har alla rättigheter. Dessutom när du lämnar in ansökan ska det göras fysiskt i receptionen och du ska legitimera dig. En biståndshandläggare behandlar ekonomin, en annan arbetsmarknad och en tredje boendehandläägning. Har du dessuton missbruksproblematik får du en fjärde handläggare.
Frågan är vad roboten Ernst kommer in i detta stenålderssystem som socialtjänsten i Varberg har som helst vill styra hela ditt liv rakt igenom om du ska vara kund och klient där. Men jag hälsar roboten Ernst välkommen som ny medarbetare men är det inte dags att införa basinkomst nu för ska en robot behandla försörjingsstöd så lär detta vara lösningen?
Erfarenheter från Trelleborg visar på att komplexa ärenden blir svåra att handlägga. Men vem har sagt att livet ska göras enkelt för kunden och klienten?
1 kommentar:
Din berättelse minner mig om förr då social-"tjänsten" var mindre byråkratisk. En dag kallad till en, säger en, handläggare på bestämt klockslag anmäler jag min ankomst, (namneT-Tenman med nr.), i god tid för trojkan i receptionen, (väl så upptagna av varandras makeup noteras):
- Ett ögonbick ska jag se efter om handläggarn är ledig att ta emot er...
(En stund senare, väl så lång, tänkte jag)
- Tyvärr var det ingen handläggare inne på kontoret...
- Vad falls...är han inte där... sjuk eller vadå?
- Nej, sjuk är han säkert inte, hans överrock hängde på kroken i kontoret å det är ju ett tecken på att han måste vara här... någonstans. Var så god, sitt ner å vänta en stund...
(En lång stund senare innan jag gick för gott)
- Kan ni vara snäll å kolla kontoret igen för min skull?
Handläggaren var inte på sitt kontor men överrocken hängde ju kvar som ett tecken på att han var där... till asocialtjänstens men inte mitt förfogande... så att säga.
Skicka en kommentar