< div id=”header ”>< / div>

fredag 5 augusti 2016

Hur avlasta lärarna och använda skolbiblioteken som resurs ?


Lärarkris och lärarbrist? Ja vad ska Gustav Fridolin göra åt detta? En sak är att vara minister men tycker han står ganska handfallen inför skolstarten.

En sak är lönerna men det är inte allt. Det är en psykosocial kris att stå ut med sitt yrkesval. Att locka med löner har också blivit en ökad differentiering av löner och ses ofta som ett karriärsteg inte någon lösning på lärarkrisen.

På kort sikt saknas i dagsläget 5000 tjänster som lärare inför skolstarten.

Lärarna inom lärarfacken vill ha avlastning. De vill ha andra som gör det de inte tycker de ska göra för att själva ha TID till pedagogik och undervisning. Detta de själva är satta att vara utbildade till.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund räknar i en kompletterande skrivelse upp ett antal administrativa och praktiska arbetsuppgifter som lärare, förskollärare och fritidspedagoger uppger att de själva utför, men som de anser att andra borde göra.
• Sammanställa mejl- och telefonlistor till föräldrar.
• Administration kring föräldramöten.
• Ordna med studiebesök, friluftsdagar, utflykter och resor.
• Beställa och ta hand om kontorsmaterial.
• Ta hand om ledighetsansökningar och boka utvecklingssamtal.
• Vara matvakt.
• Vara provvakt.
• Kopiera.
• Göra i ordning inför och plocka undan efter förskolelunchen. Samma sak med vilan.
• Skaffa vikarier.
• Fördela elevskåp och busskort.

En annan viktig uppgift är fungerande skolbibliotek där skolbibliotekarierna kan göra mycket nytta. Se dem som kompletterande och avlastande yrkesgrupp på varje skola.


Vad skulle skolbiblioteksverksamheten då behöva för att bli bättre? KB har noterat några grundproblem: Låg bemanning och fysiska resursbrister är två av dem.

”Mer bemanning. 40 h/1000 elever är för lite tid.”

”Skolan ökar hela tiden elevantalet men min arbetstid har minskat då jag fått fler arbetsuppgifter såsom inköp av läromedel mm. Samtidigt har min kollega på 30 % slutat och inte ersatts. Jag känner mig alltid stressad för att jag vill hinna lika mycket som tidigare.”

”Jag behöver helt enkelt mer tid! Skulle vilja arbeta med informationssökning och källkritik, men det hinns inte med tyvärr.”

Många svarar att kunskapen hos skolledare och lärare om skolbibliotekariernas pedagogiska funktion skulle behöva bli bättre. Samt att bibliotekslagen är för odefinierad när det gäller vad ett skolbibliotek ska kunna erbjuda, vilket skapar ojämlikhet mellan skolor.

Skolbibliotekens pedagogiska roll måste tas upp i lärarutbildningarna som någon form av obligatorisk kurs. Detta gäller även den statliga rektorsutbildningen.”

”Att andra lärare ska förstå att skolbibliotekarien (jag) kan vara en pedagogisk resurs. Och att få känna att det man gör duger. Att det räcker. Att inte ständigt känna att man vill och måste göra mer.”

”Staten borde garantera en viss basstandard för alla gymnasiebibliotek, det är orättvist med resurser mycket beroende på hur stor kommun du bor i.”

”En verklig nyckel är att arbeta in sig länge på sin arbetsplats och att därmed lära känna arbetsplatsen och arbetskamraterna riktigt ordentligt. På så sätt får bibliotekspersonal och biblioteket förtroende och ett högt anseende inom organisationen. Först då kan vår kunnande användas fullt ut. Och glöm inte att fika med lärarna!”

Enkäten var frivillig att besvara och skickades ut i slutet av vårterminen 2016. 59 procent av de tillfrågade har skickat in svar, vilket KB ser som en god svarsfrekvens med tanke på hur hög arbetsbelastningen kan vara vid vårterminens slut, samt att svarstiden var tre veckor.

Inga kommentarer: