Vinst i välfärden är att vi samarbetar grönt och tar hand om varandra!

Handlar värnandet om miljön att vara bäst på att främja ny teknik eller samarbete kring miljön? För mig handlar det om vilket inflytande och delaktighet jag har. Är jag bara något som sparar el och energi i mitt hushåll men ska tvingas att transportera mig till ett arbete långväga hemifrån, därtill ingå som en bricka i något som producerar eller kallas företag vad är det för miljövinst i det?

Är det så att det jag åstadkommer själv vid min dator inget är värt, det jag gör i ugnen mat eller bak inte räknas? Men så fort jag lämnar husets väggar så ökar BNP och det räknas samhällsnytta och jag får betalt alternativt tvingas göra något för att erhålla stöd eller bidrag.

När ska lokala grannskap uppmuntras att göra saker tillsammans? Varför ska alla individer ränna omkring i anonyma eller professionella instanser för att få lösningar på sina problem? Varför uppmuntras inte individernas egenvård, tankeverksamhet, kreativitet och uppoffringar? Det är när det ingår i konsumtionssystemet och arbetslinjen saker räknas. Inte mänsklig omtanke, samverkan informellt och egenaktiviteter. Då är du inget! Du bara ÄR!

Självklart ska vi tävla i ny teknik men också inte bli teknikens slavar. Vet ju själv när något krånglar hur galen man kan bli och ibland helt hjälplös. Det gäller att veta när något händer hur man hanterar situationen. Det gäller också samarbeten gärna kooperativt att inte bara vara det utåt sett utan också att kunna finnas till i sitt lokala nätverk.

Många springer omkring helt anonyma i sina hem vägg i vägg med sina grannar. Båda kan vara helt oberoende av varandra och hälsar som hastigast när de möts men kan dra nytta av varandra om de bara vill och inte i nödsituationer då ofta det är bra att någon granne hemma vid finns till hands. Men när ska vi nyttja närhetsprincipen att ta tillvara varandras komparativa fördelar dels för trygghetens skull och för att göra oss lite mer oberoende av det synliga samhällets krav på oss att arbeta i pryl och konsumtionshetsen? För att sedan gömma oss bakom husets väggar och flippra framför storbilds-tv:n eller datormanickerna.