< div id=”header ”>< / div>

lördag 4 augusti 2012

Jag och min panikångest!

Jag har bloggat tidigare om paniksyndrom och rädslan för panikångest och hur har jag då klarat sommaren? Ett sätt är att sätta upp rimliga krav på sig själv, undvika stressande och utlösande situationer men för egen del är det andras förväntningar på mig som är värst.

Hur förväntas jag se ut, vara och göra. Det leder i mitt fall till en självvald isolation där jag starkt ser andras beroende av andra i sin vardag och längtar inte till det. För ett år sedan när jag gick ut var varenda steg en fobi. När jag sedan blivit påtvingad en "arbetsprövning" var allting outhärdligt. Jag tog kontakt med psykolog för att hitta en lösning.

Jag blev deltagare i ett projekt om paniksyndrom SAMTIDIGT som jag deltog i arbetsprövningen. Rena katastrofen! Båda sakerna blev dubbelt stressande och jag höll på att balla ut helt med allt jag gjorde. Efter att jag fick en sexveckors sjukskrivningperiod fram till 30 juni började saker fungera igen.

Jag har använt juli månad till att hitta mig själv och har inte upplevt några panikattacker och får krav från omgivningen det är ju semestertider. Bloggade varje dag under juli och har nu kommit in i augusti där jag tar dagen som den kommer. Fick hjälp med mina datorer så nu är jag inte beroende av yttre sådana heller för att få ut min kommunikation. Jag ser tiden med tillförsikt men har ingen planering för framtiden.

Inga kommentarer: