Det brukar ibland sägas att varje parti vill införa nytt tänkande och nya dimensioner i politiken utifrån sina grundtankar. Ett av dem som nämns är GAL/TAN-skalan där ALLA politiska partier har plats någonstans.
"Väljarna, och partipolitikerna, orienterar sig nu allt mer efter GAL-TAN-skalan, som konkurrerar med vänsterhöger-dimensionen. Vänster står för en omfattande offentlig sektor och dess välfärd för att ge invånarna trygghet finansierad med höga skatter. Höger står för en begränsad statsmakt med låga skatter som sätter individens frihet från statligt maktutövande högt.
I GAL-TAN är miljöomtanke, tolerans för olika livsstilar, sexualiteter, religioner och annat samt frihet för individen viktiga värden i GAL-delen. Av de svenska partierna hör Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och allt mer Centerpartiet hemma här. TAN-delen sätter traditionella värderingar högt, betonar lag och ordning samt inordnande under auktoriteter i samhället, och värnar nationen och det nationella i olika avseenden.
I val i Europa har de senaste åren partier som hör hemma i TAN-delen haft valframgångar: Nationella Fronten i Frankrike, Ukip i England, Dansk Folkeparti i Danmark, Sannfinländarna i Norge, AfD i Tyskland, FPÖ i Österrike med flera. I USA kan presidentkandidaten Donald Trump föras till uppräkningen"
En intressant artikel i ämnet är från tankesmedjan Katalys skriven av Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys Kalle Sundin, rapportförf. och utredare vid Katalys
Enna Gerin, utredare vid Katalys
1.De senaste 20 åren kan man se en sakta men stadig ökning av postmateriella värderingar i väljarkåren. Allt färre väljare intresserar sig för den socioekonomiska höger-vänsterkonflikten. Den postmateriella-kulturella konflikten längs GAL-TAN-axeln vinner istället terräng.
2.Väljarkåren, och framför allt de rödgröna väljarna, har tudelats i en materiell och en postmateriell gruppering. I synnerhet har Mp:s, V:s och Fi:s väljare dragit iväg långt åt det postmateriella hållet längs den frihetliga-auktoritära konfliktlinjen. Det har ställt S, som är beroende av en stor och bred väljarbas, i spagat över väljarkåren. S-väljarna är positionerade närmast det svenska genomsnittet. Detta kan tolkas som en fördelaktig position. Men bara om målet är att alienera så få väljare som möjligt. Mittpositionen blir ett politiskt ingenmansland. Polariseringen mellan postmateriella och materialistiskt inriktade väljare försvagar S tidigare framgångsrika klassöverbryggande strategi.
3. Statistiken visar också att det är lika sannolikt att arbetarklassen lämnar den traditionella höger-vänsterpolitiken för mer postmateriell GAL-TAN-politik som att medelklassen gör det. Beskedet är både positivt och negativt för S. Det positiva är att förutsättningen för klasspolitiken inte ”växer bort” på ett lagbundet sätt. Partierna kan påverka väljarkårens politiska värderingar och vinna stöd även om klasstrukturen förändras. Men det innebär samtidigt att S har misslyckats med att forma opinionen eftersom svenska väljare (oavsett klasstillhörighet) blir allt mer postmateriella i sina politiska uppfattningar. Fortsätter utvecklingen blir fördelningsfrågorna allt mindre betydelsefulla för väljarna.
I takt med tudelningen av väljarkåren har framtidsfrågorna slitits ur händerna på S. Partiet har hittills valt att outsourca förnyelsen av miljöpolitik och mångfald till MP, jämställdhet och hbtq-frågor till Fi och jämlikhet och anti-rasism till V.
Ju mer det samarbetas i den politiska mitten ju mer utsuddade blir partierna ideologiskt och känsligast just nu är förflackningen inte bara inom socialdemokraterna utan också miljöpartiet. Det finns de som inte känner igen sig och de som inte tycks "fatta" det nya i vågskålen.
Den politiska mitten är mer intresserade om vem som ska regera med vem och är ganska ointresserade att förändra politiken som system. De är nöjda med det som det är och det gäller bara att hålla SD borta från makten så är allt perfekt.
De ideologiskt inriktade vill ha systemförändring utmana få in nya dimensioner och andra värden än bara plånboksfrågor även om välfärd och grundtrygghet är viktiga även för dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar