< div id=”header ”>< / div>

söndag 18 september 2016

Hur klarar Varbergs kommun mottagandet av nyanlända?


Två år efter valet tar HN upp hur frågor som berört Varberg blivit bättre eller sämre som SD drivit? Strax efter valet talades det om att partierna får göra en självrannsakan då SD nått vissa framgångar framförallt på landsbygden.

Nu ordnade det sig för alliansen de kunde fortsätta styra för Miljöpartiet ställde upp som stödparti med sina mandat. SD har befunnit sig i kritisk opposition men ibland faktiskt stött förslag från alliansen. Det har varit lite sämre att skapa en fungerande opposition i Varberg då den spretar betänkligt.

Aktuell fråga för tillfället är hur vi ordnar för de nyanlända i vår kommun Varberg och jag publicerar frågor och svar nedan från Olle Hällnäs (SD) som kommer att besvaras på kommunfullmäktige den 20 september av kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Stenkil (M)

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande gällande

kommunplaceringar 2017- ställd av Olle Hällnäs, SD.


Fråga nr. 1. Hur många kommunplacerade räknar Varbergs kommun med att ta emot 2017 respektive 2018?

Arbetsförmedlingen fastställer - efter samråd med Länsstyrelserna och Migrationsverket- sk länstal 1 gång/år. De sk länstalen utgår från behovet av platser och fördelningsnyckeln för hur många respektive kommun åläggs att ansvara för ( anvisningstalet), innehåller parametrar som tex. invånarantal och arbetstillfällen i respektive kommun.

Anvisningstalet för 2016 är 201 personer för Varbergs kommun. Hittills - till och med september - har 109 personer anvisats. För de personer som kommer att anvisas under resten av året, så är uppskattningsvis 70% ensamhushåll och 30% familjer.

Antal personer som kommer att anvisas 2017 respektive 2018 är ännu inte offentligt. Enligt muntlig uppgift från Länsstyrelsen, är antalet personer som kommer att anvisas till Halland nästan dubbelt så många för 2017 som 2016. Det kan alltså innebära upp emot en fördubbling av antalet anvisade 2017.

Fråga nr. 2. Har Varbergs kommun en plan på hur bostäder skall ordnas fram till dessa kommunplacerade?

Svar på kommunens planering för bostäder till de kommunplacerade.

Tänkbara bostadslösningar för 2016 och framåt:

En person som anvisats till kommunen är en egen juridisk person och ska i första hand teckna hyresavtal direkt med hyresvärd. I den ideala världen ska hyran vara i paritet med den sk etableringsersättningen. Kontraktet ska vara tillsvidare och bostaden ska vara placerad på ett ställe som möjliggör för den kommunplacerade att delta i samhällets etableringsinsatser
.

1. Blockförhyrning

Ett sätt att hantera situationen är att kommunen hyr in anläggningar som hyrs ut i andra hand, - kortare eller längre tid. Vi undersöker om man kan skriva korta hyresavtal 6-9 mån och ändå kunna "tillgodoräkna sig placeringen" gentemot kommunplaceringen. Komplikationen i detta förfarande, som för närvarande utreds, är om korttidsboende omöjliggör möjligheten för den kommunplacerade att ansöka om bostadsbidrag. Får de inte det är betalningsförmågan kraftigt under inhyrningskostnaden.

I de flesta av dessa förslag till anläggningar krävs bygglov eller ändring av bygglov.

nom denna boendeform finns potential för ca 105 personer under 2016 och ytterligare 30 platser under 2017.

Inom kommunen är gången sådan att Serviceförvaltningen administrerar inhyrningen åt Kommunstyrelsen som är avtalspart. Socialförvaltningen hyr av Kommunstyrelsen och Serviceförvaltningen sköter uthyrningen till hyresgästen.

2. Kampanj privatpersoner

Under sommaren har vi genomfört en kampanj för att värva privatpersoner att hyra ut bostad. Cirka 30 förslag, de flesta dock för dyra har emottagits. Uppskattningsvis kan det finnas 8-14 platser i dagens underlag. En fortsättning på kampanjen planeras. Landsbygdsrådet har också informerats om kommunens behov.

3. Villaköp

I september tar troligtvis Kommunfullmäktige beslut innebärande en möjlighet att kunna köpa in villor för detta ändamål. Formellt köper Kommunstyrelsen in enstaka villor - och äger villorna - serviceförvaltningen sköter uthyrningen till privatpersonen. Denna lösning är främst tänkt till kommunplacerade familjer.

4. Exempel på andra lösningar där undersökande arbete pågår

• Varbergs Bostads AB planerar att bygga 48 lägenheter enligt den sk "Kombohus-modellen". Dessa lägenheter kan stå klara tidigast hösten 2017. Dessa lägenheter är inte tänkta till främst kommunplacerade men kanske kan Varbergs Bostads AB lämna några andra lägenheter inom det övriga fastighetsbeståndet till målgruppen. • Villkora ett antal lägenheter för gruppen kommunplacerade vid kommande markanvisningar • Det är viktigt med en god och nära kontakt med externa fastighetsägare. Även de har dock väldigt få lediga lägenheter. • Kommunen äger redan idag ett mindre antal bostäder. För närvarande finns dock inte heller här några lediga bostäder. • En inventering av möjliga tomter där förhållandevis snabb byggnation kan ske - för denna och givetvis även för andra kategorier av bostadsbehövande - pågår.

Fråga nr. 3. Hur kommer detta påverka normala bostadsmarknaden och i förlängningen kommunens planerade skatteintäkter?

Svar på hur detta påverkar den normala bostadsmarknaden

Att bostadsmarknaden i Varberg är tuff är nog inte obekant för någon. Självklart innebär en snabb inflyttning till Varberg - oavsett vilken bakgrund de inflyttade har - ökade krav på kommunen. Det ställs stora krav på kommunen att leverera sina delar i den sk samhällsbyggnadsprocessen. (detaljplaner, bygglov, infrastruktur av olika slag m.m. )

Under i vart fall de senaste två åren har kommunens leveranser snabbats upp avsevärt och bostadsproduktionen har påtagligt höjts i kommunen. Personligen ser jag det som att vi med stor sannolikhet kommer att uppnå våra uppsatta mål för bostadsproduktion i Varberg.

I vår befolkningsprognos räknar vi med att Varbergs kommun år 2030 har 80 000 invånare. Under förutsättning att vi lyckas med en bra integration i samhället av de nyanlända, så kommer de nyanlända att vara en viktig resurs.

Den absolut viktigaste förutsättningen för en lyckad integration är att den nyanlände kommer i arbete. Här ser jag en stor uppgift för många aktörer att hjälpas åt för att detta skall bli verklighet. Väldigt många företag i kommunen - liksom Varbergs kommun - har ett stort behov av arbetskraft framöver - många redan idag.

Svar på den ekonomiska och skattemässiga effekten.

Kommunens skatteintäkter baseras på ett flertal faktorer.

Kommunalskattens största delar är:

1. "Egen skatt". Denna del av skatteintäkterna baseras på den skattekraft som skapas av kommunens invånare multiplicerad med den antagna skattesatsen 20:33% och beräknas för år 2016 till 2 615 mnkr. 2. "lnkomstutjämning". Invånarna i Varbergs kommun har en skattekraft som uppgår till 98,9 % av den genomsnittliga skattekraften i landets kommuner. Varbergs kommun erhåller 390 mnkr från andra kommuner i sk inkomstutjämning. 3. "Kostnadsutjämning". För att utjämna för respektive kommuns förutsättningar finns ett utjämningssystem som kompenserar för faktorer - som inte går att påverka med politiska beslut. Varbergs kommun har bättre förutsättningar än andra kommuner och betalar därmed 84 mnkr till andra kommuner i landet.

En kommuninvånare som är skriven i kommunen den 1 november respektive år ger kommunen lika mycket skatteintäkter oavsett om personen är född i Sverige eller nyanländ. Eventuella merkostnader för nyanlända har hittills kompenserats genom sk. riktade statsbidrag.

Varberg 2016-09-10

Ann-Charlotte Stenkil

Kommunstyrelsens ordförande (M)

Inga kommentarer: