Miljöpartiets irrfärd i maktens centrum och vikande medlemstal och opinionssiffror skriver Birger Schlaug om här.. Markbon Markus Holmquist spinner vidare på ämnet här i sin blogg.
Om vi ser till flykting- och migrationsfrågan fanns det väl en samsyn mellan S och M på Göran Perssons regeringstid. Det var lätt att från alla håll och kanter prata om SM i politik och försöka spräcka det lägret.
Miljöpartiet lyckades under Reinfeldt få in en fot i alliansen med en human politik som avvek diametralt från SD som växte under tiden.
Miljöpartiets enda uppgörelse med alliansen var i migrationspolitiken
Miljöpartiet var också garanten för migrationsuppgörelsen när det sedan bildades regering ihop med S och Stefan Löfven. MP hade ju hela gamla alliansen bakom sig med sin uppgörelse vad gäller invandring och flyktingpolitiken. Vänster eller höger spelade ingen roll MP:s syn gällde åt båda hållen.
Miljöpartiet växlar från grönt parti till rödgrönt!
Men som i Miljöpartiets fall bli enbent började redan valet 2006 allt mer fokusera sig som ett rödgrönt parti i de flesta frågor skrämde naturligtvis bort mittenväljare medan jämförelsen gjordes om inte Miljöpartiet och Vänsterpartiet var samma parti?
Dragkampen om vänsterväljarna vann MP som verkade mer modernt, saknade kommunistisk barlast samt mer fri i förhållande till det stora S-partiet än V som mest verkade vara bihanget. V ett dogmatiskt parti som inte accepterade vinster, som ökade offentliga utgifter som skulle vara feministiskt, ekologiskt och socialistiskt allt på samma gång.
Miljöpartiet blev motpolen till SD men förlorade dragkampen som tredje största parti
Miljöpartiet framträdde som den raka motpolen till SD och blev snabbt det stora hatobjektet för det partiet. Inom MP utvecklades samtidigt beröringsskräck och fobier för ALLT som hade med SD att göra. Dessutom utmanades SD om VEM är det "tredje största partiet". Något Miljöpartiet fått äta upp när det visade sig att MP tappade i valet och SD gick som en raket.
Miljöpartiet fastnar i regeringen och gör en 180 graders kovändning i sin portalfråga
Men vad hände under tiden? Miljöpartiet RIKS drabbas av en 180 graders kovändning som i dagsläget ska skicka tillbaka 80.000 asylsökande, det infördes ID-kontroller den 4 januari och ingen minns längre varför jag ska uteslutas.
Jag kan KLART säga att jag INTE står bakom denna politiken. Således har det nu blivit det omvända? Vill jag vara kvar i ett parti som anpassat sig till makten till den mildra kvar att det inte finns något grönt kvar. Som ger bort en av sina portalfrågor till S att avgöra i regeringen och som pratar om "något ännu värre". NEJ.
Miljöpartiet klamrar sig fast i regeringen
Ett parti som sitter i regeringen ska prata om "något ännu bättre" och har som lockbete utsett Maria Ferm att UTREDA lagliga vägar i en uttredning som ska presenteras om två år. Lagom till valet får man förmoda.
För övrigt pågår det ingen framtidsdebatt inom Miljöpartiet. Det saknas kreativitet och det enda som händer är att klamra sig kvar vid makten för övrigt på alla nivåerna. Miljöpartiet är KÖRT det kommer att gå mot ett svidande valnederlag med rätta inför nästa val. Vill påpeka att Alliansens olika partier är lika virriga som MP så där finns inget att hämta heller men håller de ihop blir de livsfarliga mot ett allt svagare S.
SD då? Jo det finns fortfarande en beröringsskräck och fobi mot ett parti som växer men jag tror det bara är på lokalplanet de kan bli att räkna med vad gäller att få "känning" på makten. Det beror på om de kommer att gå framåt i nästa val. Som läget är nu finns ingen allians som kan utmana regeringen och då sitter den kvar oavsett hur urusel dess politik är. Den är i varje fall inte grön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar