< div id=”header ”>< / div>

torsdag 8 augusti 2013

Vilken människosyn präglar arbetslinjens partier?

Vad finns det för drivkrafter för dem som inte når existensminimum? Många menar att får de medborgarlön så finns inga drivkrafter kvar medan andra menar att det blir en större frigörelse och mer eget ansvar hos individerna.. Byråkratförespråkarna menar att personer ska lotsas in istället genom svindyra projekt där de ska "anpassas" till någon slags fyrkantig tillvaro.

De politiska partierna samfällt menar att det är arbetslinjen gammal som ny som gäller och en försäkringsmodell som ska stå för grundtryggheten vad gäller arbetslösa och sjuka/handikappade i varierande grad. Oenigheten är såpass stor i socialförsäkringsutredningen att ev hållbara beslut kommer efter valen vad som kommer att gälla.

Den MÄNNISKOSYN som gäller idag är inte speciellt annorlunda än vad som gällde då industrisamhället bröt fram: Är man fattig enligt socialtjänstlagens normer och behov av försörjningsstöd anses man vara lösdrivare och stor risk att bli kriminell och ska därmed kontrolleras.

I Sverige har detta i stort sett lagts på kommunerna att åta sig detta vilket leder till någon form av kommunarrest. Det finns nu möjlighet till jobbstimulans att egna inkomster inte kvittas med 100% marginaleffekt utan 25% får behållas under vissa kriterier som gäller vid ansökan om försörjningsstöd. Det är således enskilda bedömningar som måste göras från fall till fall månadsvis sett till ekonomiska situationen i sin helhet och baserat tre månader tillbaka.

Vi som är förespråkare för någon form av medborgarlön hänger inte upp oss på storleken på den, ens om den ska gälla alla. Det bör finnas ett statligt ansvar som grundar för medborgarna. När jag var bostadslös fick jag höra att jag inte hade rätt till något bostadsbelopp från socialtjänsten om jag inte hade kontrakt. Det är ju så att normen räknas för sig och fasta utgifter som bostad och el för sig. Möjligen skulle ett första steg vara att garantera alla ekonomiskt utrymme för att kunna hysa in sig men så ska vi inte ha det tycker samhällets politiker. Det är förödmjukelse och förnedring som gäller.

Sedan har vi straffnormen s.k. matnorm att den som inte gör som socialen vill bestraffas med att hyran och elen visserligen blir betald men begränsad norm endast för matkostnader. I sådana fall gäller det att ha rejält kött på bena att orka överklaga i synnerhet för dem som klassas som missbrukare. Ja normen ska gå till det som det är avsett för. Ändå är konsumismen normen att spendera allt vad du har under den månad stödet uppbärs.

Inga kommentarer: