Vi har många sådana diskutabla lagar: Socialtjänstlagen för att ifrågasätta något som politikerna verkar ha ringa intresse av att granska. Då är det är juridiken som får ta över och det egna ansvaret att samråda med soc-sekreterare eller överklaga i värsta fall.
Målet för politikerna är att inte hamna där och för den delen majorieteten av medborgare också. Vad gäller migrationen som räknar med 54.000 asylsökande bara i år anses Sverige vara ett välvilligt och bra mottagarland internationellt. Men där det knakar inte minst på det politiska planet och bland folket.
Med tanke på ungdomsarbetslöshet, ökat behov av besök hos socialbyråerna och brist på bostäder på en del håll kan migrationspoltiken bli en krutdurk om den inte kan lösas genom blocköverskridande överenskommelser som håller.
När alla partier samtidigt tog avstånd från SD glömde man att det inte finns någon enighet i och mellan partierna HUR problemen ska lösas. C fick på tafsen och sjönk i opinionen när de lanserade "fri invandring" i sitt första programförslag och alliansen fick problem internt.
Nu är det istället MP som ställer sig på tvären och inför blockpolitiken igen. Men har de S med sig på tåget? Annars blir det tomma hot och till intet förpliktande. Det var skillnad innan när man hade en säker blockpolitik där rödgrönt stod mot alliansen att luta sig mot men i det här fallet riskerar MP att rulla ut röda mattan för ett S som tyst låter sig växa samt ett SD som jublar i bakgrunden när det knakar i uppgörelsen mellan MP och Alliansen som därtill tappat i opinionen.
Lägg därtill moderaternas interna dilemma att vara till lags i alliansen och samtidigt se SD bli större och därtill kunna ha en harmonisk uppgörelse med MP samtidigt som S växer. Enskilda öden, tolkningar och vad är politik och juridik? Ja vem bryr sig? Det gungar i den svenska ankdammen och det stora olösta problemet klimatfrågan blir en bifråga för sådant har vi inte tid med just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar