< div id=”header ”>< / div>

söndag 8 januari 2012

Dags för Fridolin att bekänna färg!


Konstaterar att V har med Jonas Sjöstedts säkra val blivit det rödgröna parti som Sverige saknar. Det bör inte ses som ett hot mot S. Hotet går istället att sätta press på ett veligt miljöparti.

Miljöpartiet lever högt på att kunna spela ut höger mot vänster men i och med att jobbskatteavdraget frivilligt drogs tillbaka så kunde inget bytas mot ett ev.passivt stöd att detta då skulle passera riksdagen. Andra inom MP kritiserade reformer som RUT-avdrag och restaurangmoms har nu satt sig och det här med att lägga fram egna gröna budgetförslag ger raksträcka för alliansen att i minoritet trumfa igenom sitt alternativ.

I Varberg har jag själv konstaterat att i slutvoteringen när alla budgetalternativ fallit så lade till och med V ner sina röster till förmån för det egna alternativet så MP ska inte räkna med att V med automatik alltid stödjer S i en slutvotering. I de fall där S och V står varandra närmare i Varberg båda budgetförslagen. Då blir det med alliansmajoritet alt minoritet inget speciellt stöd för MP.MP:s enda chans är uppgörelser med alliansen eller att ingå i den.

Vad jag sett på riksnivån är det vanskligt att medverka i uppgörelser för MP om S ligger närmare alliansen.Varför då ta på sig en ansvarsroll typ Afghanistan eller Libyen-insatsen? Det med hänvisning till FN som inte ens kan ta in Palestina som ny stat? MP har försvagats i utrikespolitiken och V har närmare förstärkts.I en annan symbolfråga kärnkraften ligger S närmare en energiuppgörelse än MP med alliansen. För MP vore det antagligen bäst att aliera sig med V om en gemensam ståndpunkt. Strategin som Gustav Fridolin har att vara "mitten" som en tredje kraft tror jag är på väg att misslyckas.

En orsak är att MP inte som V har enstaka starka kommuner där exempel kan uppvisas. Det finns ingen Stig Henriksson i Fagersta eller för den delen en Peter Eriksson i Kalix. MP tänker bygga på röstamximering i storstäder,unga,kvinnor och småbarnsföräldrar,lärare och dylika grupper. Att kampas med S i Stockholm kanske ser bra ut lokalt men alliansen har fortfarande majoriteten där och MP ses som ett svagt vänsterparti i storstan från oss i den borgerliga landsorten.I Halland har V och MP aldrig haft riksdagsledamot samtidigt utan "the winner takes it all".Det finns säkert motsavarande på andra ställen. Själv röstade jag på V 1998 då dessa hade betydligt fler opinionsröster än MP i min valkrets. Jag hade då lämnat MP och frågan är om jag inte gör det en gång till nu när jag skuffats undan lokalt och regionalt i miljöpartiet där jag befinner mig som saknar organisation

Inga kommentarer: